Förlossnings berättelse

OBS! Här kommer ett enormt långt inlägg.

Söndag 19 December


Hade under senaste dagarna och hela helgen känt att något var på gång och under söndag kväll så känner jag att jag börjar på få mer och mer sammandragningar och den här gången är det väldigt tydligt. På natten vaknar jag flera ggr av att jag har ont fortfarande och när jag går på toaletten vid 1 tiden så märker jag att jag börjat små blöda.

 

 

Måndag 20 December

 

På morgonen har jag fortfarande värkar som kommer och går hela tiden men det är oregelbundet. Jag ringer in på förlossningen för att höra om blödningarna som fortfarande kommer då och då. Dom säger att det är ett tecken på att det latensfasen har startat och att vi ska höras mera under dagen och att jag ska ta alvedon och lägga mig och vila. Hela måndagen försöker jag ligga och vila och värkarna har inte blivit starkare så än så länge tycker jag inte det är någon fara. Under natten tycker jag att värkarna börjar komma tätare och börjar kännas mer och mer men dom är fortfarande oregelbundna och vi klockar värkarna mellan 2-5 på morgonen. Kan inte sova.

 

 

Tisdag 21 December

 

Är helt slut eftersom jag inte kunnat sova på nästan hela natten. Tycker inte att alvedon hjälper så jag har väldigt svårt att försöka somna en stund. Ringer in till förlossningen runt 10 tiden och eftersom jag gått med värkar så pass länge och inte kunnat sova på 2-3 nätter så tycker dom att jag ska komma upp för undersökning. Uppe på förlossningen satte dom ctg på mig i ca.1 timme och jag blev undersökt. Hon sa då att latensfasen snart var över och att det var precis på gränsen för att jag skulle få stanna kvar på sjukhuset. Men istället fick jag en ”sov dos”. 2 tabletter (liknande morfin) och 2st sömntabletter. Barnmorskan sa då åt mig att åka hem och ta tabletterna, försöka sova och äta mycket för hon trodde att det hela skulle starta under natten eller kanske morgon efter. Vart det för jobbigt skulle vi åka upp och sova på sjukhuset under natten och hade det inte kommit igång riktigt så skulle jag få hjälp och bli igångsatt morgonen efter. Sovdosen fungerade hyfsat. Jag somnade och sov 20min åt gången under eftermiddagen/kvällen och vid 22 tiden så gick vi och la oss för jag var så trött.

 

Onsdag 22 December

 

Vid 1 tiden på natten mot onsdag vaknar jag och har ännu mera ont och förstår då att jag inte kommer att kunna somna om och sova igen trotts att jag är helt slut. Ringer upp på förlossningen och dom säger åt oss att komma in. Kl.02.00 blir jag inskriven på förlossningen. Får då ligga med ctg och blir sedan undersökt. Ingenting hade hänt sedan tidigare på dagen förutom att värkarna blivit starkare. Var bara öppen 1,5cm och värkarna var det ca.8min emellan. Dom säger att vi får stanna kvar och läggs in på avdelning 12 kl.03.45 och då får jag en morfinspruta och 1g pamol så att vi ska kunna lägga oss och sova. Det var helt underbart när morfinet började värka och för första gången på flera dagar kände jag i princip ingenting och vi somnar efter klockan 4. Strax före 6 tiden vaknar jag av att jag får ännu starkare värkar men försöker ligga och vila och andas bort dom, bara en stund efter känner jag hur det rinner till ganska mycket och jag tar mig in på toaletten och ropar till Patrik som får ringa efter personalen bara en stund efter. Då hade vattnet gått och efter det känner jag hur det drar igång och startar på riktigt. Jag börjar på få riktigt ont och vi får ringa igen på personal för jag känner att jag inte kommer klara av det länge till utan behöver smärtlindring. Så klart byter dom personal mitt upp i alltihopa så dom har inte riktigt tid att hjälpa mig på en gång utan jag måste vänta tills dags personalen kommit. Kl.07.47 blir jag förflyttad från BB/gyn-avdelningen in på förlossningen. Blir undersökt kl.8.00 och är då öppen 5cm och jag får lustgas. Bara en stund efter så tycker jag inte lustgasen hjälper tillräckligt och därför får jag EDA (ryggbedövning) kl.08.49. Vid 9.30 så börjar jag kunna slappna av och tycker EDA:n hjälper ganska bra och kan då slumra till mellan värkarna. Kl.10.24 till runt 11.15 är jag uppe och försöker stå lite och sitter på pilatesboll och uppe och går på toaletten. Nu minns jag att det började på bli riktigt riktigt jobbigt och det började trycka på jätte mycket!! Vid 12.23 får jag en bolusdos genom nål i armen (där dom satt dropp) för att EDA:n tagit mest bara på vänster sida och jag har väldigt ont på höger. Tydligen kunde det ha något med min rygg att göra så den bara kunde ”gå” igenom på vänstersida. Kl.13.10 är jag 9cm öppen och jag har jätte svårt att kunna låta bli att trycka på. Krystkänslan tar över nästan hela min kropp och jag får jätte jätte jobbigt när dom hela tiden säger åt mig att jag inte får krysta! Det kommer också så tätt så jag knappt hinner andas emellan. Jag har då också fått dropp som värkstimulerande. Kl.13.30 måste min barnmorska sluta och ännu en gång ska det bli byte på personal. Ny barnmorska kommer och jag kan inte längre hålla emot och får börja krysta vid 13.50. Kl.14.10 tillkallar dom förlossnings jouren och en läkare ser då att bebisens puls är alldeles för hög och att hon inte mår bra och helt plötsligt har vi hela rummet fullt med folk. Jag har dock inte så jätte mycket minne av allting där. Men som mest var dom nog 7 personer och dom bestämmer sig för att ta sugklocka. På 3:e dragnings försöket kommer lillan ut och då har jag också haft en barnmorska liggandes med armbågarna i magen på mig för att trycka ut lilla bebisen. Så klockan 14.20 är våran lilla älskling ute!

 

 

Jag har inte super mycket minne av alltihopa. Bara vissa stunder av och till. Har läst av förlossnings journalen så därför har jag koll på alla tider och så där! Fy sjutton vad ont det kan göra att föda barn, men ändå tycker jag det gick så bra. Och inte är jag rädd för att göra om det heller! Det är sååå mycket värt det!! <3



6
mia

ååh man blir ju alldeles gråtfärdig! så fint! det var jättenära att de tog sugklockan på mig med men det räckte tillslut med "bara" att sköterskan hängde på min mage med armbågarna. Usch, stackars karlar och stå och se på den misshandeln. :P

Sara

Jag tog mig friheten att skriva dig på den 9:e eftersom det var en annan på 3:e redan också? :-P



Inte så långt kvar nu, men jag har så sjukt svårt att ta in att det snart ska komma en bebis så det känns typ som vanligt än så länge iaf. (förutom att jag har väldigt små lungor, iaf kvällstid) :-P Pierre säger att det kanske är dags att inse att det faktiskt kan hända när som helst nu. :-)



Hur går det för er på namnfronten då? :-)

Emilie

Vad roligt at läsa! Min EDA tog också bara/mer på vänster sida, konstigt!

Monika

Måste bara säga att jag tycker du är jättehärlig som delar med dig av ett så stort ögonblick i livet!! Sköt om er! =)

therese

en reklamfilm till ett företag som heter servanet.. med lite futuristiskt typ CSI tema (: den ska användas som presentationsfilm för företaget till kunder och sponsorer. kommer ligga på deras hemsida (: Ni ser så lyckliga ut!! (L)

Moa

Åå Eleni du är så himla duktig!! Jag blir jätteimponerad!